Den här rapporten går till botten med begreppet och visar hur forskarna systematiskt har granskat över tusen vetenskapliga artiklar för att avslöja vilka berättelser och definitioner som dominerar diskussionen om smarta destinationer.
Hur vet vi egentligen vad ”smart” betyder i turismvärlden?
Forskningen i korthet
Denna rapport analyserar hur begreppet "smart tourism destinations" har utvecklats och används inom turismforskningen. Med smarta turismdestinationer avses platser där digital teknik och informations- och kommunikationsteknologi (ICT) används för att förbättra både besökares och invånares upplevelser, samt för att öka destinationens konkurrenskraft och hållbarhet. Trots att begreppet är populärt och ofta används i forskning och praktik, är det fortfarande otydligt och saknar en entydig definition.
Studien utgår från att språket och de ordval som används i forskningen har stor betydelse för hur begreppet förstås och tillämpas. Genom att analysera de "meta-narrativ" som dominerar litteraturen – det vill säga de övergripande berättelser och idéer som formar forskningsfältet – vill författarna skapa en bättre förståelse för vad som menas med smarta turistdestinationer och vilka implikationer detta har för destination management.
Syftet är att kartlägga och analysera de dominerande berättelserna och begreppen ("meta-narrativ") kring smarta turistdestinationer i forskningslitteraturen. Forskarna vill besvara frågor som: vilka ord och begrepp används mest för att beskriva och definiera smarta turistdestinationer, hur dessa begrepp och berättelser har påverkat forskningsfältets utveckling och förståelsen av smart destination management, samt vilka brister, oklarheter och forskningsgap som finns i dagens diskussion om smarta turistdestinationer.
Studien ligger i skärningspunkten mellan turism, digitalisering, management och samhällsutveckling. Eftersom digitalisering och smart teknik blir allt viktigare för destinationers utveckling och konkurrenskraft, är det avgörande att förstå vad "smarthet" innebär i praktiken och hur det påverkar styrning, innovation och hållbarhet. Rapporten är särskilt relevant för beslutsfattare, destination management-organisationer (DMO), forskare och andra aktörer som arbetar med att utveckla framtidens turistdestinationer.
Resultat och slutsatser
Analysen visar att begreppet "smart tourism destination" domineras av ord och berättelser kopplade till digital teknik (t.ex. Cloud Computing, Internet of Things, användarenheter), förbättrade turistupplevelser, ökad konkurrenskraft, innovation, kunskapsöverföring, hållbarhet och samverkan mellan aktörer. De flesta definitioner är vaga och ofta persuasiva, dvs. de använder uttryck som "förbättrad livskvalitet" eller "förhöjd upplevelse" utan att tydligt precisera vad det innebär eller för vem. Det finns en stark koppling till smarta städer och deras principer (t.ex. smart governance, smart environment), men överföringen till turism är inte alltid tydlig eller problematiserad.
Forskningen har hittills fokuserat mycket på teknik och styrning, men mindre på praktiska konsekvenser, användarupplevelse och hållbarhet i verkligheten. Det saknas empirisk forskning om hur smarta lösningar faktiskt påverkar turisters och invånares upplevelser, samt om risker och baksidor (t.ex. integritetsfrågor, teknikstress, överturism). Många definitioner är cirkulära ("smart destination är en destination med smart teknik"), vilket bidrar till begreppsförvirring. Det finns ett behov av att utveckla mer teoretiskt och preciserat språk, samt att analysera smarta destinationer som komplexa system där teknik, människor och organisationer samverkar.
Språket och de berättelser som dominerar forskningen om smarta turismdestinationer riskerar att skapa en idealiserad och ibland orealistisk bild av vad smarthet innebär. Bristen på tydliga definitioner och empiriska studier gör det svårt för destinationschefer och beslutsfattare att omsätta forskningen i praktisk styrning och utveckling. Det finns risk att teknikdrivna lösningar införs utan att man reflekterar över deras verkliga värde, effekter på hållbarhet eller sociala konsekvenser. För att forskningen ska bli mer relevant för praktiken krävs att man utgår från verkliga behov och utmaningar, samt att man inkluderar fler perspektiv än bara teknik och effektivitet.
Slutsatserna är att begreppet "smart tourism destination" behöver preciseras och förankras bättre i både teori och praktik. Forskningen bör kompletteras med empiriska studier om hur smarta lösningar påverkar upplevelser, hållbarhet och samverkan mellan aktörer. Det är viktigt att ta hänsyn till komplexiteten i destinationers system och att utveckla modeller och språk som fångar denna mångfald. Destination management behöver kritiskt granska och anpassa smarta lösningar utifrån lokala förutsättningar, behov och mål – inte bara följa tekniska trender.
Praktiska råd för företag och destinationer
Rapporten visar att det finns stor potential i att använda smart teknik och digitalisering för att utveckla turismdestinationer, men också att det kräver eftertanke, kritisk analys och tydliga mål. Forskningen är särskilt relevant för destination management-organisationer, kommuner, hotellkedjor och andra aktörer som vill satsa på digitalisering och smarta lösningar.
Strategiska rekommendationer:
- Utveckla en tydlig och lokalt förankrad definition av "smarthet": Klargör vad smarta lösningar ska bidra till på just er destination – är målet ökad effektivitet, bättre upplevelser, hållbarhet eller något annat? Undvik att bara följa modeord och tekniktrender.
- Sätt människan i centrum: Fokusera på hur teknik kan förbättra både besökares och invånares upplevelser och livskvalitet. Involvera användare och lokalsamhälle i utvecklingen av smarta tjänster.
- Koppla smarta satsningar till hållbarhet: Säkerställ att digitalisering och teknik används för att stödja långsiktig ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet – inte bara för att öka effektiviteten.
Operativa rekommendationer:
- Samarbeta brett och skapa lärande nätverk: Bygg partnerskap mellan företag, offentlig sektor, akademi och civilsamhälle för att utveckla och utvärdera smarta lösningar gemensamt.
- Utveckla och följ upp tydliga mål och indikatorer: Definiera vad ni vill uppnå med smarta satsningar och mät effekterna – både positiva och negativa. Använd data för att ständigt förbättra erbjudandet och styrningen.
- Var uppmärksam på risker och baksidor: Analysera och hantera frågor kring integritet, teknikstress, digitalt utanförskap och potentiella negativa effekter på hållbarhet och lokalsamhälle.
Implementeringsförslag:
- Starta med pilotprojekt: Testa smarta lösningar i liten skala, utvärdera användarvärde och effekter innan bredare utrullning.
- Utbilda och engagera personal och invånare: Satsa på kompetensutveckling och dialog för att öka förståelsen och acceptansen för nya digitala tjänster.
- Följ aktuell forskning och delta i nätverk: Håll er uppdaterade om forskningsläget, delta i branschforum och samarbeta med universitet för att ta del av nya insikter och metoder.
Smart teknik och digitalisering erbjuder stora möjligheter för turismdestinationer, men kräver ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt. Nyckeln är att utgå från verkliga behov, sätta människan och hållbarheten i centrum, och kontinuerligt utvärdera effekterna av smarta satsningar. Forskningen visar att det finns behov av mer tydliga definitioner, fler empiriska studier och en mer holistisk syn på vad smarthet innebär i praktiken.
Forskning: "A meta-narrative analysis of smart tourism destinations: implications for tourism destination management" Forskare: Jennie Gelter, Maria Lexhagen och Matthias Fuchs, Mittuniversitetet, Östersund, Sverige