Platsnära och inkluderande digitala upplevelser

Forskningen i korthet

I takt med att turismbranschen omfamnar allt mer avancerad digital teknik väcks nya frågor om hur platser egentligen formas och synliggörs i det digitala landskapet. En studie från Karlstads universitet introducerar begreppet "geomedia sensibility" – ett kritiskt och platsnära förhållningssätt till utveckling av digitala turistupplevelser. Genom deltagande aktionsforskning på fem svenska destinationer visar forskarna att digitala lösningar som utvecklas med lokal kontext, historia och samverkan i fokus leder till starkare identitet, bredare representation och mer hållbara digitala upplevelser. För företagare och destinationsutvecklare innebär detta konkreta verktyg och frågor som kan hjälpa till att förvandla teknik från färdigpaketerad standardlösning till en motor för lokal innovation och långsiktig turismutveckling.

Bakgrund och syfte

Rapporten tar sig an en fråga som blir alltmer brännande för turism, destinationsutveckling och företagande: Hur kan vi vara säkra på att det digitala inte bara effektiviserar eller förenklar – utan också fördjupar och förfinar upplevelsen av en plats? Idag domineras utvecklingen av platsbaserade digitala tjänster inom besöksnäringen av globala teknikplattformar, smarta appar och algoritmer. Tanken är ofta att nya digitala lösningar automatiskt skapar bättre service och starkare varumärken. Men det finns en tydlig risk: att tekniken skapar slätstrukna, överordnade och ibland rent av ytligt “placelösa” upplevelser, där lokal särart, historia och de många osynliga berättelserna suddas ut.

Mot denna bakgrund ville forskarna diskutera ett alternativt tillvägagångssätt. Med hjälp av deltagande aktionsforskning – i nära samarbete med entreprenörer, föreningar, besöksnäring, boende och myndigheter på fem svenska destinationer – utvecklades ett nytt begrepp: geomedia sensibility. Idén är att redan från början i en digital utvecklingsprocess ställa frågor om vem och vad som syns, vems historier som får höras och vilka maktrelationer som döljer sig i det digitala lager som läggs på platsen. Syftet? Att skapa digitala turistupplevelser och destinationstjänster där teknik, plats och människa samspelar på ett mer varsamt, inkluderande och långsiktigt hållbart sätt – förbi teknik- och plattformsdrivna standards, mot ett verkligt förankrat, kritiskt och representativt digitalt landskap.

Den centrala frågeställningen löd:

• Kan teknikutveckling i turismen ske så att den stärker platsens unika identitet – och hur säkerställs det att såväl digitala tjänster som berättelser blir inkluderande, känsliga för lokala värden och transparenta kring makt och representation?

Resultat och slutsats

Studien visar att ett aningslöst teknikfokus ofta leder till att digitala turismtjänster tappar sin förankring i platsen – och ännu värre: att vissa grupper, perspektiv och berättelser suddas ut. Analysen av fem svenska destinationer visar tydligt hur både historisk och nutida digital representation ofta domineras av utvalda teman och maktstrukturer – i Långban handlar berättelser om manliga gruvarbetare, Klarälvens flottningshistoria syns knappt och kvinnors, barns eller minoriteters roll försvinner i både fysisk och digital verklighet. Samtidigt blev det uppenbart att den digitala närvaron på sociala medier och plattformar ofta ägs och styrs av externa aktörer – Google, Facebook, TripAdvisor – vilket gör att lokalsamhället tappar kontrollen över både berättelse och synlighet.

Men forskarna visar också att denna utveckling är möjlig att styra om – med rätt metod. När digital utveckling sker i långsamma cykler, där man successivt ställer kritiska frågor (t.ex. vilka historier saknas, vem kontrollerar berättelsen, vilka grupper inkluderas i utvecklingsarbetet?) kan man skapa mer rättvist, kreativt och långsiktigt värde för såväl boende, besökare som lokal näringsverksamhet. Bland de praktiska effekterna märks exempelvis nya digitala guider där kvinnors historia tydliggörs, digitala berättarslingor som går bortom de klassiska temana och interaktiva lösningar som bygger på lokal kunskap – inte bara på teknisk innovation.

Det viktigaste resultatet är dock den förändring i arbetssätt, självkänsla och kontroll hos de lokala aktörerna. Deltagare vittnade om hur processen gjorde det lättare att se digital teknik som ett verktyg för ökad representation, samarbete och platsstolthet – snarare än som ett nödvändigt ont eller ett främlingskapande lager. Forskarna föreslår därför att “geomedia sensibility” – det vill säga en kritisk, reflektiv och platsförankrad förståelse av teknikens roll – bör vara utgångspunkten för all digital destinations- och turismutveckling.

Slutsatser
Att utveckla digitala tjänster och medieupplevelser för turistmål handlar om mer än att implementera ny teknik. Det gäller att medvetet starta processen med kritiska, inkluderande frågor om representation, historia och makt. Med geomedia sensibility som ledstjärna kan besöksnäringen, entreprenörer och samhällsaktörer skapa digitala produkter och upplevelser som verkligen bär platsens identitet, stärker mångfalden och bygger långvarigt värde – för både gäster och lokalsamhälle. För såväl företagare som offentliga beslutsfattare erbjuder detta nya verktyg och arbetssätt: teknik som lyfter istället för att sudda ut, och turism som fördjupar snarare än utplånar platsens själ.

Praktiska och operativa råd

Här är handfasta rekommendationer och strategier för dig som företagare, destinationsutvecklare eller företagsfrämjare som vill omsätta geomedia sensibility i praktiken och skapa mer träffsäkra, hållbara och attraktiva digitala erbjudanden i besöksnäringen.

1. Börja med en grundlig kartläggning av platsens unika identitet och berättelser
   Ta initiativet till att kritiskt undersöka hur din destination är representerad – både historiskt och digitalt. Vilka berättelser dominerar? Vilka grupper eller perspektiv syns mindre eller saknas helt (exempelvis kvinnors, barns eller arbetarnas historier)? Använd dokumentstudier, intervjuer och workshops för att få ett brett och djupt underlag av platsens karaktär.
2. Ta kontroll över den digitala representationen – välj lokal styrka framför algoritmer
   Fundera över vem som idag har ”makten” över informationen om din plats – Google, TripAdvisor eller kanske en random influencer? Bygg egna webbplatser, appar eller digitala guider som speglar den lokala verkligheten och stärker platsens värden. Undvik att helt lämna över berättandet till externa plattformar eller automatiska flöden.
3. Arbeta deltagande och inkluderande i utvecklingsprocessen
   Låt många vara med och skapa framtidens digitala tjänster! Arrangera workshops där företagare, invånare och besökare får bidra med sina erfarenheter och idéer. Skapa enkla prototyper tillsammans och var inte rädd för att utmana invanda bilder av platsen.
4. Kritiskt granska och utveckla tekniken utifrån lokala behov – inte tvärtom
   Välj teknik som är meningsfull och lättskött för just er plats och ert team, snarare än den hetaste eller mest avancerade lösningen på marknaden. QR-koder, digitala vandringar eller enklare appar kan ge mer effekt och lokalt ägande än påkostade VR-lösningar – så länge de har stöd i platsens berättelse och behov.
5. Lyft fram och bredda representationen aktivt
   Se över vilka berättelser och grupper som får utrymme både i fysiska och digitala miljöer. Skapa medvetet utrymme för nya perspektiv, säg genom att utveckla guidningar som lyfter kvinnors eller minoriteters historia, eller låta boende själva bidra med material till digitala tjänster. Det ger en rikare och mer relevant upplevelse för både gäster och lokalsamhälle.
6. Bygg system för återkoppling och cyklisk förbättring
   Uppmuntra kontinuerlig feedback från besökare, företagare och engagerade invånare. Dokumentera vad som fungerar, vad som inte fungerar och varför. Låt resultaten styra nästa steg i utvecklingen, och var beredd att justera, förbättra eller helt byta spår om det behövs.
7. Skapa samverkan mellan olika kompetenser och roller
   Ta in både teknik- och kulturkompetens samt lokala kunskapsbärare i utvecklingsarbetet. Blanda kommunikatörer, teknikfolk, hemsidebyggare, historielärare och entreprenörer i projektgrupper. Det är i mötet mellan teknik och platsens själ som innovation sker!
8. Sätt samhällsnytta och långsiktig hållbarhet före snabba klick och kortsiktiga vinster
   Låt digitala satsningar bidra till ökad lokal stolthet, bättre inkludering och större affärsmöjligheter – inte bara fler likes. Fråga dig själv: Vilken bestående effekt vill vi ha för invånare, företag och gäster om fem år? Låt det styra arbetet.

Sammanfattning

Genom att utveckla platsbaserade digitala tjänster med geomedia sensibility sätter du både teknik och upplevelse i harmoni med platsens unika förutsättningar. Du som företagare eller företagsfrämjare kan bli katalysator för nya former av lokal stolthet, affärsutveckling och hållbar destinationsutveckling – om du vågar utmana det invanda, involvera fler och låter platsens verkliga berättelse styra tekniken, inte tvärtom.

Forskning: Geomedia sensibility in media technologies

Forskare: Lotta Braunerhielm och Linda Ryan Bengtsson, Karlstads universitet