Hur kan platsdesign bli ett verktyg för både affärsutveckling och lokal attraktionskraft? Artikeln visar hur samskapande, praktisk dialog och digitala verktyg hjälper företagare och platsutvecklare att ta tillvara platsens verkliga resurser, stärka ägarskap och driva hållbar utveckling tillsammans med människor och näringsliv.
Forskningen i korthet
Hur kan städer och samhällen bli mer inkluderande, hållbara och meningsfulla – inte bara på ritbordet utan i människors vardag? I en rapport från Karlstads universitet utmanas det traditionella toppstyrda stadsbyggandet till förmån för ”platsdesign” – en metod där invånare, företagare och lokala aktörer får ta plats i utvecklingen av såväl fysiska som digitala miljöer. Med inspirerande exempel från Kristinehamn, Sunne och Sysslebäck visar forskningen att när kunskap om platsens historia, identitet och digitala narrativ vävs in i designprocessen, stärks både demokratin och den lokala känslan av ägandeskap. Resultaten pekar på att framtidens stads- och ortsutveckling vinner på att byta fokus: från att planera ovanifrån till att skapa tillsammans med platsen och dess människor.
Bakgrund och syfte
Rapporten undersöker ett högaktuellt dilemma för framtidens hållbara samhällsplanering: Hur kan vi gå från klassisk, ofta toppstyrd stads- och landsbygdsutveckling till en modell där platsens egen identitet, digitala närvaro och invånarnas röster vägleder processen?
Bakgrunden är tydlig. Dagens städer och regioner brottas med ökade krav på hållbarhet, inkludering och attraktionskraft – samtidigt som digitalisering och platsmarknadsföring ofta premierar synlighet och ”rätt yta” framför substans, kvalitet och lokal förankring. Urban norm, globala trender och smart teknik driver på enhetliga lösningar, medan det platsspecifika lätt marginaliseras. Traditionell planering, som främst sker uppifrån och utgår från expertkunskap, klarar sällan av att fånga platsens komplexa historia, vardagsliv och sociala utmaningar.
Studien vill bryta denna trend. Genom så kallad "place design", inspirerad av geomedia-teori och deltagande aktionsforskning, testas en ny metod där fysiska, digitala och sociala dimensioner av platsen vävs samman. Syftet är att skapa verktyg och arbetssätt där samskapande – mellan planerare, boende, företagare och digitala medier – ger fler röster, tydligare platsidentitet och starkare egenmakt i planeringen. Frågorna som styrde studien var:
- Hur kan planeringsprocesser bättre spegla platsens mångfald och komplexitet?
- På vilket sätt kan digital representation och geomedia berika och decentralisera stads- och platsplanering?
- Vem inkluderas (och exkluderas) när vi berättar platsens historia och formar dess framtida bild?
Med tre svenska fallstudier – Kristinehamn, Sunne och Sysslebäck – illustrerar rapporten arbetssätt som kan omsätta teori till praktik och bana väg för mer demokratisk, inkluderande och platsnära utveckling.
Resultat och slutsatser
Studien visar tydligt hur ett deltagande och geomediabaserat arbetssätt kan vända på maktordningen och ge röst åt fler aktörer i planeringsprocessen. I samtliga tre fallstudier – Kristinehamns sjölandskap, Sunnes kulturmiljö och det lilla samhället Sysslebäck – blottas dramatiska kontraster mellan officiella, ofta statiska planeringsbilder och de berättelser, behov och resurser som invånarna själva lyfter fram.
Kristinehamn: Den historiska och digitala representationen präglades av en industriell och manlig berättelse, medan kvinnor, barn och arbetarklassen var starkt underrepresenterade. Besökare kände sig exkluderade från lokal information och kultur. När deltagande workshops och analyser användes kunde frågor om osynlighet, kulturella gränser och borttappad historia lyftas fram och problematiseras.
Sunne: Den offentliga bilden fokuserade på ”sagan” om Selma Lagerlöf och på high culture – men missade vardagsliv, nutida aktiviteter och mångfald. Det ledde till att vissa grupper – t.ex. yngre generationer och besökare utan lokal koppling – oftast kände sig som åskådare snarare än deltagare.
Sysslebäck: Här avslöjade platsintervjuer och gemensamma analyser såväl konkreta resurser (lediga lokaler, natur, entreprenörsanda) som socialt kapital, samarbete och lokal initiativförmåga. Processen resulterade i bildandet av en ny, bred utvecklingsförening och djupare dialog mellan lokalbefolkning och beslutsfattare.
Genom att synliggöra olika lager av platsens identitet – både digitalt, socialt och fysiskt – byggdes en grogrund för kollektivt lärande, framtidsvisioner och ökat ansvarstagande. Exempelvis ledde insikterna i Kristinehamn till nya digitala lösningar där lokalhistorien berättas via spel och interaktiva kodjakter, vilket knyter ihop besökare, boende och platsens egen historia.
Slutsats
Ett platsdesignat och geomediabaserat arbetssätt möjliggör inte bara mer inkluderande, demokratiska och hållbara planeringsprocesser – det ger också bättre legitimitet, starkare identitet och ökad självbestämmanderätt för det lokala samhället. När platser får ”en röst” ur flera olika perspektiv skapas nya förutsättningar för långsiktig attraktivitet och hållbar utveckling.
Rapporten uppmanar planerare och beslutsfattare att byta fokus: Från att planera för platser till att planera med platser och människor – där berättelsen om platsen, dess digitala avtryck och aktörernas egna visioner får leda processen. För företagare, destinationsutvecklare och civilsamhälle innebär detta en möjlighet att aktivt delta i skapandet av sin egen framtid – och att långsiktigt förvalta platsens själ, resurser och potential.
Praktiska och operativa råd
Här får du en verktygslåda med strategier och åtgärder för dig som jobbar med platsutveckling, samhällsplanering eller företagsfrämjande – både inom staden och på landsbygden.
- Gör platsens röst till utgångspunkt för utveckling
Börja alltid med att lyssna på de som bor och verkar på platsen. Använd intervjuer, fältstudier, observationer och workshops för att fånga upp såväl formella som informella berättelser, minnen och visioner. Det här skapar både legitimitet och ägarskap i kommande förändringar – och ger dig värdefulla insikter om både önskade kvaliteter och dolda problem. - Identifiera och visualisera olika representationer
Gör en kartläggning av platsens olika lager – vad berättas i marknadsföring, vad kommer fram i lokal historia, och hur ser digitala bilder och sociala medier ut? Var särskilt uppmärksam på vilka grupper eller teman som saknas: syns exempelvis kvinnors, barns, nyinflyttades eller minoriteters perspektiv? Att visa och diskutera dessa skillnader är både en ögonöppnare och ett verktyg för inkludering. - Bygg in digital representation som verktyg för dialog och transparens
Utveckla egna digitala stöd, som lokala kartor, webbplatser eller digital storytelling, där både boende och besökare kan bidra och finna sin plats i berättelsen. Låt det digitala bli en plattform för att både samla in feedback och visualisera utvecklingsidéer – inte bara för att marknadsföra utan också för att öppna för dialog och medskapande. - Satsa på kollektivt ägande och lokal samverkan redan i startfasen
Samla företagare, föreningar, unga och gamla i gemensamma samtal om framtiden. Gör medskapande workshops och utvecklingsgrupper till en norm – skapa processer där olika aktörer själva får ta fram och driva lösningar, inte bara reagera på färdiga planer. Ett lokalt utvecklingsråd eller förening kan bli både drivkraft och katalysator för nytt engagemang och långsiktiga nätverk. - Arbeta medvetet med att bryta invanda mönster och maktstrukturer
Fråga dig alltid: Vem får vara med och bestämma? Vems historia och behov syns – och vems gör det inte? Följ upp med åtgärder som bjuder in bortglömda målgrupper och tematisera särskilt processer kring exempelvis kvinnors, ungas eller nyinflyttades roll och perspektiv. - Använd blandade metoder för djupare förståelse
Kombinera kvalitativa intervjuer, digitala analyser, platsvandringar, fältobservationer och enkäter för att förstå platsen ur flera vinklar och ge beslutsunderlagen nerv och förankring. Låt den insamlade kunskapen bli startskott för gemensam innovation snarare än ett facit för traditionell planering. - Integrera kulturarv och vardagsliv i framtidsarbetet
Lyft inte bara de stora, officiella berättelserna, utan gräv också i de små, vardagliga och "osynliga" skatterna: intressanta lokala resurser, kulturarv, kvartersliv och underliggande nätverk. Särskilt viktigt är att dessa får plats i både fysiska planer och digitala verktyg. - Skapa strukturer för lärande och utvärdering
Inför återkommande cykler av reflektion – samlas efter genomförda insatser, diskutera tillsammans: Vad blev faktiskt bättre? Vem har fått mer inflytande? Vilka metoder funkade – och vilka behöver vi vidareutveckla? Dela gärna lärdomarna öppet mellan företag, föreningar och offentlighet.
Sammanfattning
Du som företagare, kommunal utvecklare eller företagsfrämjare har allt att vinna på att lägga om kursen: börja alla utvecklingsinsatser med en bred lyssning och dialog kring platsens djupare identitet och behov – innan du landar i detaljer och lösningar. Sätt människan, dialogen och platsens själ i centrum, använd digital teknik som verktyg snarare än mål i sig, och arbeta i cykler där lärande, representation och kollektivt ägarskap leder till legitimitet och långvarig effekt. Då bygger du inte bara konkurrenskraft och attraktionskraft – utan också framtidstro och verklig resiliens i både företag och samhälle.
Forskning: Place Design—From Planning for Places to Designing with People and Places
Forskare: Lotta Braunerhielm, Karlstads universitet